|
INNERDALENS LANDSKAP |
||
|
|
|
|
|
Mystiken är ett annat kännetecken, man tror sig ofta vara förflyttad till ett av Tolkiens landskap. Särskilt gäller detta på kvällen, t.ex. vid Svarthålan. Se bilden här intill, där älven flyter upp från marken – den kommer från ingenstans. Om kvällen är det inte konstigt om man anar att olika knytt eller självaste skogsrået kanske gömmer sig bakom närmsta sten. Det nämndes i början även en del om stigar. Markerade leder av sedvanlig typ finns till andra hyttor i Trollheimen. Men när det gäller stigarna lokalt i dalen saknas det oftast markeringar. Själv har jag lärt mig allt efter som. Vissa är lätta att gå, andra kräver lite mer - faktum är att efter en vecka på dessa mer avancerade leder inser man tydligt att på det här "gymmet" får man verkligen valuta för pengarna. |
|
|
|
Signifikativt för Innerdalen är också de många små – förkrympta – tallar som växer överallt på de ofta förekommande stenblocken. Där finns det ingen jord att växa i. Dessa tallar, bonsajer, växer ca 10 cm på 50 år och detta endast genom stenens olika salter. Vädret skiftar mycket i Innerdalen, ljusets färger växlar och dimmorna kommer och går. Det är mycket ovanligt med solklara dagar med ständigt blå himmel men detta kan förekomma på hösten eller under den tidiga våren. |
|
Givetvis förekommer det regn. Vid
nordvästliga vindar trycks golfströmmens fuktiga varma vind upp mot
topparna och detta förhållande skapar ibland ett ihållande duggregn.
Innerdalens väder följer heller inte
alltid omgivande trakters väder – jag har många gånger upplevt att dalen
nästan ”har ett eget väder". Fjällen, jag höll faktiskt på att
glömma alla de fina topparna runt Innerdalen. Vi svenskar är ju vana att
se våra fjäll som något som finns borta vid horisonten. |
![]() |
| Innerdalsvattnet om kvällen... | |