Exponera för RAW

 

Exponera för RAW

Om du vill vara säker på att få en korrekt, en bästa exponering när du använder RAW bildformat är det en del viktiga avväganden att ta hänsyn till.

Digital fotografering kräver ett annat tänkande än det som gällde vid fotografering med film. Detta beror på att en digitalkameras bildsensor fungerar helt annorlunda än hur film och vårt öga uppfattar ljusintensitet. Digitalkameror ser ljuset linjärt.

Till exempel: Du går in i ett mörkt rum, tänder en lampa, du ser ett ljust rum. Du tänder en lampa med samma ljusintensitet till, rummet blev inte dubbelt så ljust men den digitala ”filmen” ger en dubbelt så ljus bild!

Så här exponerar man ”rätt” för RAW linjär bilddata
Regel nummer ett är att man måste försöka passa in bildens dynamiska omfång inom det område som sensorn kan exponera!

 

Man får alltså styra sin exponering att passa inom sensorns exponeringsområde, eller annars riskera att underexponera och därmed utsättas för ett ökat brus i skuggorna. Eller om man överexponerar och därmed riskerar att ”klippa bort” ljusa bildtoner.

Dock, som regel exponerar man fel, går efter vad displayen visar, när man exponerar rätt, då visas en bild på displayen som man direkt upplever som överexponerad…

Detta kommer sig av att displayen är styrd att visa JPEG! Om man ökar sin exponering, i princip väljer ett lägre ISO-värde. Då kommer man kunna (vid RAW framkallning) återställa bildtoner i det område som från början redovisas som klippta högdagrar. Man får därmed även mjukare återgivning i skuggorna, mindre brus där. Ett problem vid sådan exponering är den primära delen av framkallningen, t.ex. de sex första ”reglagen” i Lightroom (3). Min idé i detta fall, är att göra ett antal kurvor som används i ett första framkallningssteg, d.v.s. att i detta första steg, återföra den linjära bilden till ett det utseende som vi är vana att se fotografiska bilder. Hur jag lyckas kommer redovisas längre fram…


Exponera till höger…
Begreppet att exponera till höger (ETTR= Expose to the right), med detta menas alltså vad som redan beskrivits, exponera efter högdagertoner och sedan reglera så att mellantoner och skuggdetaljer också flyttas mot högdagersidan. ETTR rekommendation kommer från Luminous Landscape webbsida för flera år sedan, baserat på en intervju med Thomas Knoll, en av de ursprungliga författarna till Adobe Photoshop och Adobe Camera Raw (www.luminous-landscape.com/tutorials/expose-right.shtml). Exponera för att placera så mycket data som möjligt till de ljusa delarna (partiet i den högra delen av RAW linjära område) utan att förlora ljusa högdagerdetaljer.

Detta innebär att arbeta tvärt emot tidigare (med analog film). Då man exponerade alltid enligt skuggorna. Det var viktigt att exponera tillräckligt för att få detaljåtergivning i skuggor. Sedan framkallade man med inriktning till att ej förlora detaljer i bildens ljusa partier. Märker du nu? Det är egentligt ingen skillnad! Man skall i båda fallen öka exponeringen! Tidigare kontrollerade man skuggas exponering, nu skall man ”bevaka” högdagrarna. Det gäller att finna sin kameras gräns för exponering av ljusa partier. Vi återkommer till detta senare.

 

Vad du ser är inte vad du får…
ETTR som tidigare beskrivits kan innebära ett problem. Detta gäller förhandsgranskning av bild i kamerans display, histogram och den visade klippningen är inte baserat på linjär rådata. Den visningen bygger på en renderad, kontrastreglerad JPEG bild som kamerans processor skapat. Detta sker oavsett om du ej använder JPEG formatet utan bara fotograferar RAW-bilder!Om du vill åstadkomma en bästa möjliga exponering för RAW, med hjälp av ETTR tekniken, kommer alltså förhandsgranskningen styra dig i helt fel riktning.

Kameran använder processorer för att skapa färg och ton från RAW data till en JPEG bildvisning. Man kan alltså inte se den mycket bättre kvaliteten som RAW innebär!Du vill givetvis själv styra färg och ton återgivning istället för att acceptera hur kameran bearbetar RAW till JPEG. Men du måste då förstå att du har ingen direkt feedback om denna RAW-data när du fotograferar.


Kalibrera din exponeringsteknik
För att kunna exponera rätt måste du ta reda på din kameras gränser, RAW bilddatas dynamiska omfång. Då kommer du också förstå att RAW bilddata ger fler än tidigare nämnda 6 stegs omfång. Det finns mer, ända upp till 10/12 steg (EV-värden) och ännu fler om man kan acceptera visst brus i skuggorna. Det finns dessutom väldigt bra plugin program för brus reducering… För din kalibrering av lämplig gräns för överexponering får du konstruera ett lämpligt motiv, använd t.ex. en Kodaks gråskiva samt på var sida om denna dels t.v. ett så svart föremål som möjligt och dels t.h. det vitaste du kan finna.

Mät helst ljuset med en spotmätare eller med kamerans spotmättningsmetod. Mätt ljusets reflektion på gråskivan och exponera sedan med tredjedels steg ökande exponering. En lämplig övre gräns för överexponeringen kan vara tre hela steg. Se sedan var gränsen för klippningen går i din råframkallare. Använd givetvis då reglering av återställning och se på histogrammet var gränsen för klippning av högdager (den vita ytan) infinner sig.

 

Sedan kontrollerar du skuggan, den kontrollerar du först med att ställa in automatisk exponering eller med exponeringsreglaget. Kontrollera sedan brus i skuggorna.
Du kommer att finna, att du kan öka exponeringen minst 1 och 1/2 steg, eller kanske hela 2 steg. Nu har du ett bra begrepp om din kameras dynamiska omfång. Du vet var gränserna går, detta visste du inte innan. Det finns en gammal mycket ”vis” devis:

      Att mäta är att veta…

Nästa steg är att kontrollera din teknik i verkligheten – d.v.s. med verkliga motiv. Man mäter helst med spotmätning. Bestämmer sin exponering efter någon motivdel som skall bli medelgrå (gråskivans ton) på en färdig bild. I färg kan du utgå från grönt, t.ex. gräs eller löv. Öka sedan din exponering enligt vad du kom fram till tidigare. Sedan mäter du det absolut ljusaste i bilden. Värdet av denna mätning bör nu inte hamna utanför ditt ”kontrollerbara” område.

Denna uppskattning är ju egentligen mycket enkel matematik – men det är här som man kan tänka fel!


Genom att använda zonsystemets gråskala är det enkelt att tänka rätt. Den zon som du exponerar enligt (mäter efter) är zon 5. Zonerna 8 och 9 är de zoner som är mest kritiska – där finns risken för klippta högdagrar.I zon 10 faller endast absolut vitt, där finns inga toner, endast absolut vitt och där kan vi ”klippa bort”. Vi gör alltså vår kontrollmätning i området 9/10, där går ”klippgränsen”! Låt oss nu ponera att vår uppmäta exponering (i zon 5) var 100:dels sek./ f 11, och vi har kommit fram till att vår gräns för klippning är en exponering som ligger två steg över. Då exponerar vi med 25:dels. sek/f11. Vi har flyttat upp till zon 7.Därmed får vi inte tappa bort toner i zon 9. Med överexponering 2 steg kommer vi klara att återge zon 9 men klipper zon 10 vilket är OK.  

För säkerhet kan det vara en idé att minska överexponeringen med ett halvt eller tredjedels steg…

Enklare framkallning, dina bilder kommer nu att bli alldeles för ljusa i råframkallaren. Därmed är det bäst att skapa en lämplig förinställning, en normalisering av bilden, det är detta som jag tidigare nämnt som en kurva där bilden normaliseras.

Slutligt
ETTR är inte överexponering, utan snarare den rätta exponeringen. Det bara att undvika klippning av linjär data i högdagern. Detta är som regel inte den exponeringen som ”kameran” visar som lämpligast…